Var är den perfekta science fiction-serien?

Jag är en science fiction-nörd. Jag erkänner. Det är en sida som jag de senaste åren låtit ta den plats den förtjänar. Men en misstanke har börjat gro: Den perfekta scifi-teveserien är inte skapad.

 

Det är egentligen rätt märkligt. Inom nästan alla format finns det milstolpar, mästerverk och fantastiska scifi-juveler. Filmer som 2001, Alien och Metropolis eller spel som Mass Effect 2. För att inte tala om den oöverskådliga floran inom litteraturen.

 

Var finns motsvarigheten i tevevärlden?

 

Farscape är ju himla mysigt – med härligt samspel mellan John Crichton och Aeryn Sun och en galax full med ruggigt snygga muppar. Men i grund och botten är det en fantasyserie. Ett underhållande och svängigt äventyr – men jag saknar djupet, allvaret, dystopin, samhällskritiken och den där svindlande insikten om det mänskliga tillståndets litenhet i universum.

 

 

Firefly är en helt okej ”vilda västern i rymden”-historia (även om det upplägget per definition är rätt svårt att svälja), men vill jag ha vilda västern så finns det bättre alternativ. Nathan Fillion, som spelar huvudrollen Malcolm Reynolds, är dessutom en fanatiskt tråkig typ. I det stora hela är det en helt duglig serie, men ändå en bagatell. Serien har dessutom den absolut fulaste vinjetten, med den mest Chuck Norris-doftande låten:

 

 

Star Trek, i alla sina olika versioner, har jag faktiskt inte sett – men jag tvivlar på att det har den stora episka inställning till alltet som jag är ute efter. Det verkar ju mest vara episodbaserade dilemman som gänget på Enterprise hamnar i. Filmerna duger väl, men det är för mycket Stjärnornas krig över hela grejen.

 

Babylon 5 ser jag as we speak. Jag är någonstans i mitten av säsong ett, och jag har stora förhoppningar om den stora episka story och karaktärsutveckling som alla pratar så mycket om. Än så länge känns det dock mest som, ja, Star Trek. Fast med fulare design. Det har potential, men än så långe är det alldeles för episodiskt och trevande. Och varför VARFÖR i hela friden tyckte de att tuppkammar på fel ledd var ett bra rymdvarelsesignum?

Londo

Londo

 

Nyversionen av Battlestar Galactica är absolut bäst av alla dessa serier. Det är en på många sätt smått fantastisk serie, men just därför är det så synd att den inte är bättre. Den lider lite av Lost-syndromet – slänger ut en massa trådar som man till slut inser inte kommer följas upp. För mycket hittas på längs vägen och mot slutet finns det ingen röd tråd kvar. De teknofobiska och smått scientologiska undertoneran gör inte heller saken bättre. Med allt det sagt så är BSG ändå en ruggigt bra teveserie. Inte minst för att Apollo har skaffat sig en härlig Kenny Starfighter-frilla i sista säsongen.

 

 

Prequel-spinoffen Caprica hade extremt mycket potential men slarvade bort allt med halvdåliga manus och massor med onödiga och ytterst töntiga scener i det virtuella sömnpillret New Cap City. Så länge serien fokuserar på en kedjerökande och plågad Eric Stoltz, så är den dock riktigt bra. Skönt också med en serie som för en gångs skull inte handlar om rymdstrider och bistra officerer, utan om människor och långsamt drama. Serien förtjänade bättre manus och ett bättre öde.

 

 

Finns det jag är ute efter? Vad är det i sånna fall? Jag VILL så gärna att Battlestar Galactica ska vara det bästa som finns, men det är ju faktiskt inte det. Så vad är det bästa som finns?